Skoluppgifterna borttagna.
Jag har nu valt att ta bort uppgifterna jag tidigare lagt upp från min skolgång. Detta är dels på grund av tidigare nämnda plagieringen och dels för att frågorna är upphovsrättsskyddade av skolan. Det blev helt enkelt för mycket jobb och problem så jag valde att ta den lätta vägen och ta bort alltihop.
Allt är dock inte borta. Många av texterna jag skrev, under till exempel Litterär Gestaltning, blev jag väldigt nöjd med och vill därför inte ta bort det. Likaså en del arbeten från Psykologi A där jag presenterar en del stora namn från området. Uppgifterna i sig är borttagna på grund av upphovsrätten men det jag själv skrivit finns kvar och har förflyttats till kategorin "Texter".
Varningen om plagiat gäller dock fortfarande! Plagiat är och kommer alltid förbli förbjudet, särskilt inom skolgång och jag avråder elever från att kopiera mina texter. Dessutom kan man inte använda min blogg som en källa då den inte uppfyller kraven. Informationen i en del texter är en bearbetning från olika källor, som jag inte angivit, och därmed kan man inte förvänta sig att bli godkänd i en uppgift ifall man använder min blogg som källhänvisning.
Man kan fortfarande maila mig ifall man känner att man är osäker inför sitt muntliga förhör. Jag kommer inte avslöja vilka frågor som kan eller inte kan dyka upp under förhöret och jag kommer inte berätta vilka frågor jag fick inom olika kurser. Vad jag kan göra däremot är att ge förslag på bra studietekniker för hur man bäst förbereder sig innan förhöret, samt agera som stöd om man behöver det.
Det är tråkigt att det blev som det blev, men i grunden är det nog för det bästa. Om inte annat kommer mitt samvete lättas upp en del, nu när jag vet att risken för att min blogg missbrukas är mindre.
Allt är dock inte borta. Många av texterna jag skrev, under till exempel Litterär Gestaltning, blev jag väldigt nöjd med och vill därför inte ta bort det. Likaså en del arbeten från Psykologi A där jag presenterar en del stora namn från området. Uppgifterna i sig är borttagna på grund av upphovsrätten men det jag själv skrivit finns kvar och har förflyttats till kategorin "Texter".
Varningen om plagiat gäller dock fortfarande! Plagiat är och kommer alltid förbli förbjudet, särskilt inom skolgång och jag avråder elever från att kopiera mina texter. Dessutom kan man inte använda min blogg som en källa då den inte uppfyller kraven. Informationen i en del texter är en bearbetning från olika källor, som jag inte angivit, och därmed kan man inte förvänta sig att bli godkänd i en uppgift ifall man använder min blogg som källhänvisning.
Man kan fortfarande maila mig ifall man känner att man är osäker inför sitt muntliga förhör. Jag kommer inte avslöja vilka frågor som kan eller inte kan dyka upp under förhöret och jag kommer inte berätta vilka frågor jag fick inom olika kurser. Vad jag kan göra däremot är att ge förslag på bra studietekniker för hur man bäst förbereder sig innan förhöret, samt agera som stöd om man behöver det.
Det är tråkigt att det blev som det blev, men i grunden är det nog för det bästa. Om inte annat kommer mitt samvete lättas upp en del, nu när jag vet att risken för att min blogg missbrukas är mindre.
Varning: Plagiat!
Jag har nyss blivit informerad av min ena lärare på Hermods att en del av besökarna på den här bloggen rakt av kopierar mina inlägg för sina uppgifter. Detta är inte okej! Den här bloggen är till för att inspirera andra elever och i vissa fall hjälpa till att förstå uppgifterna.
Det är förbjudet att plagiera andras uppgifter och det resulterar i IG på ens inlämnade arbete. Hermods känner till den här bloggen och jag råder alla besökare att genast upphöra detta upprörande beteende. Om jag hör att fler kopierar det jag laddat upp på den här bloggen så kommer inläggen raderas.
Jag uppmanar alla lärare som upptäcker att någon kopierat från den här bloggen att kontakta mig via mail. Om det sker kommer den delen av bloggen att upphöra att existera. Så snälla meddela mig ifall fler plagiat skett. Det var absolut inte min mening att min blogg skulle missbrukas på detta vis!
Det är förbjudet att plagiera andras uppgifter och det resulterar i IG på ens inlämnade arbete. Hermods känner till den här bloggen och jag råder alla besökare att genast upphöra detta upprörande beteende. Om jag hör att fler kopierar det jag laddat upp på den här bloggen så kommer inläggen raderas.
Jag uppmanar alla lärare som upptäcker att någon kopierat från den här bloggen att kontakta mig via mail. Om det sker kommer den delen av bloggen att upphöra att existera. Så snälla meddela mig ifall fler plagiat skett. Det var absolut inte min mening att min blogg skulle missbrukas på detta vis!
Ansiktslyft!
Jag blev inte helt nöjd med bloggens förra utseende och eftersom jag just nu lär mig koda med css bestämde jag mig för att skapa en ny lay-out! Så istället för att köra med ett ljust, glatt tema ville jag ha ett mörkare, äldre utseende. Hoppas ni gillar det och om ni har några tips och tricks, eller synpunkter överhuvudtaget, får ni gärna lämna en kommentar eller två!
Golden Globes Awards 2011.
Återigen är jag efter med att kritisera kläderna från ett röda mattan-event. Men som senast; bättre sent än aldrig!
Anne Hathaway i en klänning av Armani Prive.
Det enda positiva jag kan säga om denna klänning är att den ger hennes kropp en otroligt sexig figur. Resten jag har att säger är inte smickrande...
Catherine Zeta-Jones i en klänning av Monique Lhuillier.
Zeta-Jones är lika elegant som alltid. Klänningen har ett gammalt och klassiskt stuk över sig och ger hennes kropp den forna charm som länge glömts bort. Håret i samband med de få accessoarerna fungerar som en dröm tillsammans med klänningen.
Christina Aguilera i en klänning av Zuhair Murad.
Som alltid har Aguilera en frisyr som passar som en fläskläpp. Men klänningen är en besvikelse. Jag gillar materialet och dess mönster, men utföringen är fel. Aguilera gör här samma misstag som Lopez. Hon har redan stora höfter, då bör man inte ha ett plagg som förstorar dem än mer.
Christina Hendricks i en klänning av Romona Keveza.
Denna klänning må framhäva hennes kropps konturer men ack vad den inte är fager för ögat! Den stora kragen döljer halsen, vilket aldrig är bra, och det ser ut som om brösten är vaddar fastsydda i tyger snarare än en del av henne. Det är dessutom för mycket rött. Det vore smartare att välja en kompleterande färg än en som förstärker den färg hennes hår redan är...
Claire Danes i en klänning av Calvin Klein.
Denna klänning hade kanske fungerar i en annan färg och med en passande, genomskinlig sjal. Men just här är den ingen höjdare. Den hjälper dessutom till att göra hennes kropp smalare, vilket i sin tur förstorar hennes huvud till onaturlig storlek...
Elisabeth Moss i en klänning av Donna Karan.
Om jag ens behöver förklara vad som är fel på den här klänningen så har du som läsare absolut ingen smak. För mig är det glasklart varför denna borde brännas.
Emma Stone i en klänning av Calvin Klein.
En otroligt tråkig klänning. Färgen är gräslig, utförandet passar bättre till en middag på en restaurang än på röda mattan och Stone skriker inte självförtroende i den.
Eva Longoria i en klänning av Zac Posen.
Väldigt elegant klänning. Den ger henne en vacker kroppsform och frisyren passar perfekt till klädnaden.
Gabourey Sidibe i en klänning av Marc Bouwer.
Denna klänning förtjänar bara två ord till beskrivning: BRÄNN DEN!
Hailee Steinfeld i en klänning av Prabal Gurung.
Ljuvlig klänning på en ljuvlig flicka. Den passar henne perfekt. Den försöker inte få henne att verka äldre än hon är och inte heller peka ut henne som ett barn. Perfekt val (om vi bortser från den gräsliga väskan!)
Heidi Klum i en klänning av Marc Jacobs.
Klum brukar vara känd för att ha utmärkt smak och alltid se så bra ut som möjligt. Men denna gång gick något snett. Denna bohemiskt inspirerade skapelse är bara fel på alla sätt och vis; färgvalen, utförandet - allt. Usch säger jag bara!
Helen Mirren i en klänning av Badgley Mischka Couture.
En elegant klänning som passar hennes klass och ålder utmärkt. Den påminner om dem gamla klassiska klänningarna men med ett lite modernt stråk i sig. väldigt bra val!
Helena Bonham Carter i en klänning av Vivienne Westwood.
Detta är lite mer av vad jag skulle förvänta mig av Bonham Carter. Gräslig över alla gränser - men det är banne mig hennes still till pricken! Vad jag inte kan riktigt förstå är hur en stor designer som Westwood skapat den. Det ser mer ut som om Bonham Carter varit full en kväll framför symaskinen och förstört några plagg i ett försök att skapa något.
Jane Krakowski i en klänning av Badgley Mischka couture.
En elegannt klänning som klär henne väl. Dock har jag fortfarande lite svårt för klänningar som försöker dölja en gravid mage. Jag finner graviditet som något fint som inte borde försöka döljas utan snarare framhäva. Men klänningen är fin i alla fall.
January Jones i en klänning av Versace.
Hemskaste klänningen än så länge! Den är hemskt utförd, färgvalet är gräsligt och hennes bröst ser otroligt missbildade ut! Det enda bra med henne är hennes frisyr...
Jayma Mays i en klänning av Alberta Ferretti.
Jag vet inte ens var jag ska börja. Där är så mycket fel med både henne och hennes klänning. Nej, jag kan inte ens försöka finna ord till att beskriva det jag känner...
Jennifer Lopez i en klänning av Zuhair Murad.
Jag vet inte vad Lopez tänkte, men rätt var det inte iaf. Alla vet att hon har en hel del "junk in her trunk" om man säger som så. Så varför i hela fridens namn väljer man en klänning som förstorar hennes höfter än mer?! Rent ut sagt värdelöst klädval.
Jennifer Love Hewitt i en klänning av Romona Keveza.
Denna klänning har så otroligt många fel så jag tänker inte ens börja ägna tid att beskriva det med ord. Jag låter bilden tala för sig självt.
Julia Stiles i en klänning av Romona Reveza.
En vacker, elegant klänning med alldeles lagom med detaljer. Men Stiles borde inte ha den på sig. Den klär inte henne för fem öre. Synd att förstöra en klänning genom att ge den till henne.
Julianna Margulies i en klänning av YSL.
Tja, var ska jag börja? Hennes posering är värdelös, likaså hennes frisyr och hela klänningen är bara fel.
Julianne Hough i en klänning av Marchesa.
Bara rent ut sagt dålig. Det verkar som om designern blivit inspirerad av Kleopatra men tagit det åt helt fel håll.
Julie Bowen i en klänning av Max Azria Atelier.
Gräslig, på alla sätt och vis. Jag har sån lust att klippa sönder den och skapa en vacker kavaj istället. Som klänning fungerar den inte i alla fall.
Kaley Cuoco i en klänning av Catherine Kidd.
Det första jag såg var byst-området och då tänkte jag "bra". Sen såg jag kjolen och tänkte "Vad fan?!", sen såg jag hur Cuoco bar plagget och tänkte "nej, nej, nej...".
Keira Sedgewick i en klänning av Emilio Pucci.
Gräslig klänning. Färgen är bara fel, utförandet passar inte hennes kropp och en kvinna med så mycket slapp hud under armen borde aldrig lyfta den från sin sida. Fel, fel, fel.
Kelly Osbourne i en klänning av Zac Posen.
En skräcködla i en horribel skapelse. Den är gräslig på så många sätt och vis så hälften kunde varit nock, och att det är just Osbourne som bär den gör inte saken bättre...
Lea Michele i en klänning av Oscar de la Renta.
Detta är en utsökt klänning, lagom simpel utan att bli tråkig. Men Michele kan inte bära den. Någon borde lära henne att posera bättre och visa lite mer självkänsla på röda mattan...
Leighton Meester i en klänning av Burberry Prorsum.
Fel, fel och återigen fel. Det ser ut som en uppiffad klänning från en tid då kvinnor växte upp för att giftas bort eller arbeta på syfabriken. Där finns inget rätt med detta plagg.
Mandy Moore i en klänning av Monique Lhuillier.
En väldigt vacker klänning - förutom en sak; tyllet på slutet av klänningen. Den hade varit perfekt om den hade fortsatt i en lika slimmad form som överdelen och att det tyllet istället använts till en sjal. Förutom det är det en av dem finaste klänningarna än så länge.
Megan Fox i en klänning av Armani Prive.
Jag vet helt ärligt inte vad jag kan säga om den här klänningen mer än att den är intressant. Den är varken snygg eller ful - den är mitt där emellan.
Michelle Williams i en klänning av Valentino.
Jag kan inte låta bli att tycka att denna klänning inte passar på röda mattan. Det ser ut som en lång strandklänning och är bara fel på alla sätt och vis i detta sammanhang. Jag kan inte förstå hur Williams stylist har tänkt när han/hon valde detta plagg åt henne.
Mila Kunis i en klänning av Vera Wang.
En vacker klänning i ett ganska hemskt material. Det känns lite som om designern köpt lite för mycket tyg och inte velat slösa och därmed använt upp allt på så många sätt som möjligt... Men Kunis får en vacker kropp i den åtminstone!
Milla Jovovich i en klänning av Giorgio Armani Privé.
Dåligt val av klänning. Den ger henne en sned kropp (inte pga poseringen), den döljer den lilla byst hon har och förstorar höfterna. Absolut inte bra.
Natalie Portman i en klänning av Viktor & Rolf's.
Sluta försöka dölja din gravida mage, för bövelen! Jag ogillade starkt klänningen Portman bar på Oscarsgalan men denna är banne mig värre!
Olivia Wilde i en klänning av Marchesa.
En så otroligt vacker skapelse! Jag brukar ha svårt för flitter, speciellt i stora mängder - men på den här klänningen fungerar det utmärkt. Detta är utan tvekan min favorit, oavsett vilka klänningar som kommer härefter. Den passar Wilde perfekt och är underbart designad!
Piper Perabo i en klänning av Oliver Tolentino.
En alldeles utsökt klänning. Elegant på alla dess sett. Det enda tråkiga är att Perabo inte kan bära den.
Sandra Bullock i en klänning av Jenny Packham.
Ah, denna skatt. Denna underbara kvinna - i en så fel klänning. Det är inte så mycket klänningens utförande som är fel, den är fint designad. Men färgen är horrible. Hon borde ha något mer elegant på dig och bära den med stolthet! (men hon har aldrig sett så vacker ut som på denna bild <3)
Sarah Hyland i en klänning av Max Azria Atelier.
Vacker klänning - fel person. Detta är en klänning som hade passat bättre på till exempel Nicole Kidman eller Cate Blanchett. Hyland får bara ett gigantiskt huvud i den...
Scarlett Johansson i en klänning av Elie Saab.
Det är en elegant klänning i sig, men den är inget att hurra för. Färgen är för nära hennes egen hudton och den har på tok för mycket glitter och pärlor för sitt eget bästa. Jag gillar dock det tyll-liknande tyget i slutet av kolen och om överarmarna. Jag skulle dock vilja se henne i ett lite livligare hår, jag tror det skulle kunna ha hjälpt lite åtminstone.
Sofia Vergara i en klänning av Vera Wang.
Hemsk klänning. Färgen är helt off, utförandet ser slarvigt ut och den klär inte Vengara övht.
Tilda Swinton i en klänning av Jil Sander.
Gräslig kvinna i en gräslig... jag tror inte ens man kan kalla den för klänning. Jag kan inte hjälpa det, men när jag först tittade på bilden trodde jag det var en man...
Tina Fey i en klänning av L'Wren Scott.
Hemsk klänning som borde brännas. Det är ett hemskt material, en dålig färg och ett hemskt utförande.
Vanessa Williams i en klänning av Carmen Marc Valvo.
Fel, fel, fel, fel. Gräslig färg, gräsligt material, dålig form. Usch!
Amy Adams i en klänning av Marchesa.
Ljuvlig klänning som klär henne perfekt. Den är alldeles lagom detaljerad och her henne en vacker kroppsform. Enda tråkiga är hennes hår. En sådan klänning bör matchas med ett stort och elegant hår.Angelina Jolie i en klänning av Atelier Versace.
Jag brukar alltid gilla Angelina Jolie och hennes klädval, men denna gång sviker hon. Det ser ut som något hon grävt fram i sin mormors kista på vinden...Anne Hathaway i en klänning av Armani Prive.
Carrie Underwood i en klänning av Badgley Mischka.
Jag kan tänka mig att den här klänningen hade sett bra ut på någon annan, men på Underwood är den bara fel. Hennes kropp är inte gjord för den typen av klänningen.Catherine Zeta-Jones i en klänning av Monique Lhuillier.
Christina Aguilera i en klänning av Zuhair Murad.
Christina Hendricks i en klänning av Romona Keveza.
Claire Danes i en klänning av Calvin Klein.
Elisabeth Moss i en klänning av Donna Karan.
Emma Stone i en klänning av Calvin Klein.
Eva Longoria i en klänning av Zac Posen.
Gabourey Sidibe i en klänning av Marc Bouwer.
Hailee Steinfeld i en klänning av Prabal Gurung.
Heidi Klum i en klänning av Marc Jacobs.
Helen Mirren i en klänning av Badgley Mischka Couture.
Helena Bonham Carter i en klänning av Vivienne Westwood.
Jane Krakowski i en klänning av Badgley Mischka couture.
January Jones i en klänning av Versace.
Jayma Mays i en klänning av Alberta Ferretti.
Jennifer Lopez i en klänning av Zuhair Murad.
Jennifer Love Hewitt i en klänning av Romona Keveza.
Julia Stiles i en klänning av Romona Reveza.
Julianna Margulies i en klänning av YSL.
Julianne Hough i en klänning av Marchesa.
Julie Bowen i en klänning av Max Azria Atelier.
Kaley Cuoco i en klänning av Catherine Kidd.
Keira Sedgewick i en klänning av Emilio Pucci.
Kelly Osbourne i en klänning av Zac Posen.
Lea Michele i en klänning av Oscar de la Renta.
Leighton Meester i en klänning av Burberry Prorsum.
Mandy Moore i en klänning av Monique Lhuillier.
Megan Fox i en klänning av Armani Prive.
Michelle Williams i en klänning av Valentino.
Mila Kunis i en klänning av Vera Wang.
Milla Jovovich i en klänning av Giorgio Armani Privé.
Natalie Portman i en klänning av Viktor & Rolf's.
Olivia Wilde i en klänning av Marchesa.
Piper Perabo i en klänning av Oliver Tolentino.
Sandra Bullock i en klänning av Jenny Packham.
Sarah Hyland i en klänning av Max Azria Atelier.
Scarlett Johansson i en klänning av Elie Saab.
Sofia Vergara i en klänning av Vera Wang.
Tilda Swinton i en klänning av Jil Sander.
Tina Fey i en klänning av L'Wren Scott.
Vanessa Williams i en klänning av Carmen Marc Valvo.
Oscarsgalan 2011.
Årets Oscarsgala har både kommit och gått. Jag är lite efter med mina kommentarer på galans klänningar, men hellre sent än aldrig! Berätta gärna vilken klänning som är din favorit, och vilken du anser borde brännas på bål!
Dåligt val av klänning. Den ger hennes hud en än mer blekare hy. Den passar hennes kroppsform dock men är lite tråkig för att vara på röda mattan.
Anne Hathaway i en klänning av Valentino Couture.
Den är elegant och passar hennes kropp någorlunda. Nackdelen är att hennes bröst blir nästintill icke-existerande och den skarpa röda färgen skär i ögonen.
Camila Alves i en klänning av Kaufman Franco.
Helt klart min personliga favorit. Den är elegant på ett klassiskt vis men med en modern kick. Den framhäver hennes kropp i ett positivt ljus. Jag önskar bara att hon hade haft en scarfs eller dylikt till och kanske lite mer stylat hår, möjligen en klassisk håruppsättning á la Beyonce eller denna.
Detta må vara ett av dem värsta klädvalen i år. Det finns så otroligt många fel med den så jag orkar inte ens börja försöka förklara det. Det enda bra med klänningen är den vita färgen, det är utan tvekan hennes färg.
Celine Dion i en klänning av Giorgio Armani Privé.
Det är ett bra färgval och den passar hennes kropp perfekt. Den är simpel och elegant och hon har matchat den bra med både hår, smink och accessoarer. Vad som dock svider med den är materialet. Det påminner om ett färgat plastfolie man kan köpa för att packa in sköra saker inför en flytt...
Florence Welch i en klänning av Valentino.
Inte nog med att klänningen i sig är gräslig, Welch kan inte heller bära den ordentligt. Det är lika viktigt att ha en bra design som att personen som bär den faktiskt kan visa upp den i dess rätta ljus. Men sen och andra sidan; går det ens att visa upp den skapelse på ett positivt vis?
Gwyneth Paltrow i en klänning av Calvin Klein.
Ett utmärkt val för denna kvinna. Färg, form och utförande - allt klär henne. Den är så simpel men ack så sexig!
Heilee Steinfeld i en klänning av Marchesa.
En söt flicka i en söt klänning. Hon ser ut som en liten prinsessa och den som stylade henne inför den här galan borde få en löneförhöjning!
Halle Berry i en klänning av Marchesa.
Elegant och lagom dekorerad för en gala. Den är dock aningen för nära hennes egen hudton och smälter därmed för mycket ihop med henne. Annars är det ett utmärkt val!
Helen Bonham Carter i en klänning av Colleen Atwood.
Det viktiga att komma ihåg med Bonham Carter är att man inte ska gradera hennes yttre efter hur snyggt det är, utan snarare efter hur utflippat. Med detta i tankarna är det faktiskt bara hennes hår som duger. Detta är en ovanligt mild och "välskapt" klänning för att vara klädd på denna underliga kvinna.
Helen Mirren i en klänning av Vivienne Westwood Couture.
Den passar hennes kroppsform och färgen klär henne, trots sin ganska tråkiga ton. Men det är inte direkt en klänning att hurra över, där finns inget som står ut med den, något som är viktigt på röda mattan.
Hilary Swank i en klänning av Gucci Premiere.
Det är en otroligt gräslig klänning som påminner om en matta en barndomsvän till mig hade i sitt vardagsrum. Bristen på accessoarer gör den bara ack värre och Swanks hår påminner om en frisyr man väljer när man har en dålig hårdag.
Jennifer Hudson i en klänning av Atelier Versace.
Det är en elegant klänning, om än lite för högt uppsatt vid nacken - men Hudson borde inte ha den på sig. Färgen skär sig med hennes hudton och man stirrar mer på hennes bröst än på resten av henne. Inte för att det ser bra ut, utan för man vill veta vad tusan som är fel på dem!
Jennifer Lawrence i en klänning av Calvin Klein.
Det är en väldigt tråkig klänning som passar mer för en tur till en fin restaurang än en gala. Det är inget fel på klänningen i sig, eller att det är Lawrence som bär den. Den är helt enkelt inte passande för den här typen av event.
Mandy Moore i en klänning av Monique Lhuillier.
Smaklöst. Varken mer eller mindre. Färgen klär henne inte, dess utförande är inte alltför attraktivt och Moore bär inte upp plagget i ett positivt ljus.
Maria Menounos i en klänning av Johanna Johnson.
Simpel, klassisk och anningen uppiffad på ett sexigt vis. Den är dock snäppet för lång för henne och den passar mer till en begravning än en gala.
Marisa Tomei i en klänning av Lily et Cie.
Dåligt val, dålit val, dåligt val. Den ger henne en putmage som är helt onödig och den är gräsligt designad. Den är dessutom tråkig i all sitt överdrivna utförande och färgen är bara matt och ledsam.
Melissa Leo i en klänning av Marc Bouwer.
Denna klänning borde brännas! Bouwer måste haft slut på idéer när denna klänning kom till för det ser ut som en gammal spetsduk med lite silver. Den förvränger hennes kropp på ett dåligt sätt och ser bara stel och vidrig ut.
Michelle Williams i en klänning av Chanel.
Den är simpel på ett negativt vis. Materialet är gräsligt och denna kvinna har för många variationer av vitt på sig. Den charmar inte direkt hennes kroppsform heller.
Mila Kunis i en klänning av Elie Saab Couture.
Det är en väldigt fin klänning som klär Kunis väldigt bra. Urringningen är lite väl för öppen för en kvinna med så små bröst dock.
Natalie Portman i en klänning av Rodarte.
Jag kan förstå att det är svårt att välja kläder när man är gravid, men nog tusan kan man göra bättre ifrån sig än såhär. Det ser ut som ett hemarbete med lite gardiner och pärlor. Då hade det varit smartare av Portman att bära en snäv klänning och visa upp magen med stolthet, istället för att försöka dölja den med lösa drivor av violett, gräsligt tyg.
Nicole Kidman i en klänning av Dior Couture.
Denna kvinna brukar jag alltid se upp mot och hennes stil brukar för det mesta falla mig i smaken. Men denna klänning är bara gräslig. Mittpartiet ser ut att ha kommit till för att designern hade för mycket tyg över och den är för vit för att vara charmerande för Kidmans hud. Frisyren är dessutom bara så fel. Den framhäver hennes käkben på ett negativt vis och ger henne en rent ut sagt ful form på ansiktet. Hon borde ha släppt ut håret och gett det stora, lösa lockar istället.
Reese Witherspoon i en klänning av Giorgio Armani Privé.
En klassiskt elegant klänning som passar dem flesta tillfällena. Den är bara lite tråkig. Witherwpoon hade behövt lite accessoarer och bättre stylat hår. Det hade gett helhetsbilden den lilla kick som klänningen behöver.
Sandra Bullock i en klänning av Vera Wang.
En röd och simpel klänning. Dess färg är inte riktigt rätt för Bullock då den lämnar henne med en väldigt blek hudton.En mörk sjal och utsläppt, lockigt hår hade nog ebbat ut den skarpa färgen lite och gjort helhetsbilden mycket bättre.
Scarlett Johansson i en klänning av Dolce & Gabbana.
Är jag ensam om att tänka tanken att hon är på väg till en brakarfest och att hon när som helst kommer slita loss en del av kjolen så att den blir kortare? Hon ser tarvligt stylad ut och inte alls så elegant som hon skulle kunna vara.
Susanne Bier i en klänning av Elise Gug.
Detta får mig att tänka på ett barn som testar sin mors kläder. Den är alldeles för lång på henne och får henne bara att se kortare ut. Den är inte alls smickrande för hennes kropp och hon ser bara gammal och tråkig ut.
Virginia Madsen i en klänning av Romona Keveza.
Gärsligt, bara rent ut sagt gräsligt. Jag kan inte ens börja berätta vad som är fel på den och om du som läsare har minsta sinne för smak så ser du själv hur hemsk den är utan att jag påpekar det. Bränn den!
Dåligt val av klänning. Den ger hennes hud en än mer blekare hy. Den passar hennes kroppsform dock men är lite tråkig för att vara på röda mattan.
Anne Hathaway i en klänning av Valentino Couture.
Den är elegant och passar hennes kropp någorlunda. Nackdelen är att hennes bröst blir nästintill icke-existerande och den skarpa röda färgen skär i ögonen.
Camila Alves i en klänning av Kaufman Franco.
Helt klart min personliga favorit. Den är elegant på ett klassiskt vis men med en modern kick. Den framhäver hennes kropp i ett positivt ljus. Jag önskar bara att hon hade haft en scarfs eller dylikt till och kanske lite mer stylat hår, möjligen en klassisk håruppsättning á la Beyonce eller denna.
Detta må vara ett av dem värsta klädvalen i år. Det finns så otroligt många fel med den så jag orkar inte ens börja försöka förklara det. Det enda bra med klänningen är den vita färgen, det är utan tvekan hennes färg.
Celine Dion i en klänning av Giorgio Armani Privé.
Det är ett bra färgval och den passar hennes kropp perfekt. Den är simpel och elegant och hon har matchat den bra med både hår, smink och accessoarer. Vad som dock svider med den är materialet. Det påminner om ett färgat plastfolie man kan köpa för att packa in sköra saker inför en flytt...
Florence Welch i en klänning av Valentino.
Inte nog med att klänningen i sig är gräslig, Welch kan inte heller bära den ordentligt. Det är lika viktigt att ha en bra design som att personen som bär den faktiskt kan visa upp den i dess rätta ljus. Men sen och andra sidan; går det ens att visa upp den skapelse på ett positivt vis?
Gwyneth Paltrow i en klänning av Calvin Klein.
Ett utmärkt val för denna kvinna. Färg, form och utförande - allt klär henne. Den är så simpel men ack så sexig!
Heilee Steinfeld i en klänning av Marchesa.
En söt flicka i en söt klänning. Hon ser ut som en liten prinsessa och den som stylade henne inför den här galan borde få en löneförhöjning!
Halle Berry i en klänning av Marchesa.
Elegant och lagom dekorerad för en gala. Den är dock aningen för nära hennes egen hudton och smälter därmed för mycket ihop med henne. Annars är det ett utmärkt val!
Helen Bonham Carter i en klänning av Colleen Atwood.
Det viktiga att komma ihåg med Bonham Carter är att man inte ska gradera hennes yttre efter hur snyggt det är, utan snarare efter hur utflippat. Med detta i tankarna är det faktiskt bara hennes hår som duger. Detta är en ovanligt mild och "välskapt" klänning för att vara klädd på denna underliga kvinna.
Helen Mirren i en klänning av Vivienne Westwood Couture.
Den passar hennes kroppsform och färgen klär henne, trots sin ganska tråkiga ton. Men det är inte direkt en klänning att hurra över, där finns inget som står ut med den, något som är viktigt på röda mattan.
Hilary Swank i en klänning av Gucci Premiere.
Det är en otroligt gräslig klänning som påminner om en matta en barndomsvän till mig hade i sitt vardagsrum. Bristen på accessoarer gör den bara ack värre och Swanks hår påminner om en frisyr man väljer när man har en dålig hårdag.
Jennifer Hudson i en klänning av Atelier Versace.
Det är en elegant klänning, om än lite för högt uppsatt vid nacken - men Hudson borde inte ha den på sig. Färgen skär sig med hennes hudton och man stirrar mer på hennes bröst än på resten av henne. Inte för att det ser bra ut, utan för man vill veta vad tusan som är fel på dem!
Jennifer Lawrence i en klänning av Calvin Klein.
Det är en väldigt tråkig klänning som passar mer för en tur till en fin restaurang än en gala. Det är inget fel på klänningen i sig, eller att det är Lawrence som bär den. Den är helt enkelt inte passande för den här typen av event.
Mandy Moore i en klänning av Monique Lhuillier.
Smaklöst. Varken mer eller mindre. Färgen klär henne inte, dess utförande är inte alltför attraktivt och Moore bär inte upp plagget i ett positivt ljus.
Maria Menounos i en klänning av Johanna Johnson.
Simpel, klassisk och anningen uppiffad på ett sexigt vis. Den är dock snäppet för lång för henne och den passar mer till en begravning än en gala.
Marisa Tomei i en klänning av Lily et Cie.
Dåligt val, dålit val, dåligt val. Den ger henne en putmage som är helt onödig och den är gräsligt designad. Den är dessutom tråkig i all sitt överdrivna utförande och färgen är bara matt och ledsam.
Melissa Leo i en klänning av Marc Bouwer.
Denna klänning borde brännas! Bouwer måste haft slut på idéer när denna klänning kom till för det ser ut som en gammal spetsduk med lite silver. Den förvränger hennes kropp på ett dåligt sätt och ser bara stel och vidrig ut.
Michelle Williams i en klänning av Chanel.
Den är simpel på ett negativt vis. Materialet är gräsligt och denna kvinna har för många variationer av vitt på sig. Den charmar inte direkt hennes kroppsform heller.
Mila Kunis i en klänning av Elie Saab Couture.
Det är en väldigt fin klänning som klär Kunis väldigt bra. Urringningen är lite väl för öppen för en kvinna med så små bröst dock.
Natalie Portman i en klänning av Rodarte.
Jag kan förstå att det är svårt att välja kläder när man är gravid, men nog tusan kan man göra bättre ifrån sig än såhär. Det ser ut som ett hemarbete med lite gardiner och pärlor. Då hade det varit smartare av Portman att bära en snäv klänning och visa upp magen med stolthet, istället för att försöka dölja den med lösa drivor av violett, gräsligt tyg.
Nicole Kidman i en klänning av Dior Couture.
Denna kvinna brukar jag alltid se upp mot och hennes stil brukar för det mesta falla mig i smaken. Men denna klänning är bara gräslig. Mittpartiet ser ut att ha kommit till för att designern hade för mycket tyg över och den är för vit för att vara charmerande för Kidmans hud. Frisyren är dessutom bara så fel. Den framhäver hennes käkben på ett negativt vis och ger henne en rent ut sagt ful form på ansiktet. Hon borde ha släppt ut håret och gett det stora, lösa lockar istället.
Reese Witherspoon i en klänning av Giorgio Armani Privé.
En klassiskt elegant klänning som passar dem flesta tillfällena. Den är bara lite tråkig. Witherwpoon hade behövt lite accessoarer och bättre stylat hår. Det hade gett helhetsbilden den lilla kick som klänningen behöver.
Sandra Bullock i en klänning av Vera Wang.
En röd och simpel klänning. Dess färg är inte riktigt rätt för Bullock då den lämnar henne med en väldigt blek hudton.En mörk sjal och utsläppt, lockigt hår hade nog ebbat ut den skarpa färgen lite och gjort helhetsbilden mycket bättre.
Scarlett Johansson i en klänning av Dolce & Gabbana.
Är jag ensam om att tänka tanken att hon är på väg till en brakarfest och att hon när som helst kommer slita loss en del av kjolen så att den blir kortare? Hon ser tarvligt stylad ut och inte alls så elegant som hon skulle kunna vara.
Susanne Bier i en klänning av Elise Gug.
Detta får mig att tänka på ett barn som testar sin mors kläder. Den är alldeles för lång på henne och får henne bara att se kortare ut. Den är inte alls smickrande för hennes kropp och hon ser bara gammal och tråkig ut.
Virginia Madsen i en klänning av Romona Keveza.
Gärsligt, bara rent ut sagt gräsligt. Jag kan inte ens börja berätta vad som är fel på den och om du som läsare har minsta sinne för smak så ser du själv hur hemsk den är utan att jag påpekar det. Bränn den!
Förändring.
Det har skett lite ändringar på bloggen nu. Konst-utbildningen är över, men jag känner för att fortsätta använda den här bloggen. Tanken slog mig att jag kanske skulle ta och lägga ihop mina bloggar. Jag har massvis av dom, utspridda hit och dit.
Så det är just det jag gjort. Jag har tagit dom inlägg jag vill ha kvar och laddat upp på den här bloggen så att jag kan permanent radera den förra. Jag har även skapat kategorier så att du som läsare lättare ska kunna hitta det som intresserar just dig.
Så det är just det jag gjort. Jag har tagit dom inlägg jag vill ha kvar och laddat upp på den här bloggen så att jag kan permanent radera den förra. Jag har även skapat kategorier så att du som läsare lättare ska kunna hitta det som intresserar just dig.
I kategorin "Allmänt" finner man allt från inlägg som detta, till inlägg drypande av mina åsikter. I "Konst" hittar vi bilder jag ritat (som inte varit en skoluppgift). I "Recensioner" finns tips på bland annat filmer. "Recept" är fylld med maträtter jag och min partner lagat och "Skola" har alla mina skoluppgifter från konst-kursen.
Jag hoppas detta kommer bli en bra lösning på alldeles för många bloggar!
Jag hoppas detta kommer bli en bra lösning på alldeles för många bloggar!
Katie Melua - When You Taught Me How To Dance.
Radical Face - Welcome home.
Radical Face
Welcome Home
Sleep don't visit, so I choke on sun
And the days blur into one
And the backs of my eyes hum with things I've never done
Sheets are swaying from an old clothesline
Like a row of captured ghosts over old dead grass
Was never much but we made the most
Welcome home
Ships are launching from my chest
Some have names but most do not
If you find one, please let me know what piece I've lost
Heal the scars from off my back
I don't need them anymore
You can throw them out or keep them in your mason jars
I've come home
All my nightmares escaped my head
Bar the door, please don't let them in
You were never supposed to leave
Now my head's splitting at the seams
And I don't know if I can
Here, beneath my lungs, I feel your thumbs press into my skin again
Anime-kväll.
Då är det dags för en anime-kväll! Så här går det till:
Var och en väljer vars fyra serier som man sen ser tre avsnitt var av. När man gått genom alla serierna enas man om en av serierna som man vill se vidare på.
Emil fick ett litet undantag dock. Han har inte sett särskilt många anime-serier så han fick välja två filmer istället.
Precis som med film-kvällen är det tärningen som avgör vem som ska börja.
Här kommer serierna tillsammans med en liten och snabb förklaring om dom (länkarna är satta i seriens titel och öppnas i ett nytt fönster)!
Code Geass (2006)
Efter att britterna invaderade Japan byttes landets namn ut till "Area 11". Då en del lärt sig acceptera detta finns det en skara "terrorister" som slåss för att åter igen bli japaner istället för elvor. I ett av slagen mellan britterna och terroristerna hamnar Lelouch, en ung student, i mitten.
I stunden mellan liv och död erbjuder en ung flicka Lelouch sina krafter och han accepterar dom. Med en hunger för hämnd börjar Lelouch planera britternas undergång.
Ghost In The Shell (1995)
Berättelsen talar om för oss hur det kan te sig i framtiden när hjärnor kan bli programmerade och robotar kan skapas för alla tänkbara ändamål. Vad innebär det att vara levande, och hur vet man att någonting verkligen lever och har ett medvetande?
Elfen Lied (2004)
Diclonius, en muterad tvåhornad art av släktet Homo Sapiens är på väg att utvecklas. Nu är flera forskare rädda för att dicloniussläktet ska utplåna människan i sin iver att bli den överlägsna arten. På grund av detta tillfångatas de och förs till ett laboratorium någonstans utanför den japanska kusten för säker förvaring och smärtsamma experiment.
En av de mest våldsamma diclonii är Lucy. Hon lyckas fly från laboratoriet men träffas av ett skott i sista sekunden. När hon spolas upp på en strand gör hon det som personen Nyuu. När hon vaknar upp träffar hon kusinerna Kouta och Yuka som genast hjälper henne. Men kommer dom fortfarande vara så villiga att skydda henne från världens faror när dom får veta hennes sanna jag?
Ghost In The Shell 2 - Innocence (2004)
Den kraftigt cyborgade polisen Batou har just fått en ny partner, nästintill mänskliga Togusa, efter att hans förra partner, major Motoko Kusanagi försvunnit. Tillsammans har dom i uppgift att undersöka en rad mord utförda av så kallade "sexaroids" - kvinnliga robotar skapade för sex.
Yami to Boushi to Hon no Tabibito (2003)
Hatsuki är en high school-elev som lever ensam tillsammans med sin klasskamrat, Hatsumi, som hon är förälskad i. När Hatsumi fyller 16 omringas hon plötsligt av ett grönt sken och försvinner spårlöst framför Hatsukis ögon. Strax därefter introduceras Ken-chan, en liten, fet bebis-kyckling som kan tala. Med Ken-chans hjälp förs Hatsuki till en plats vid namn "the Great Library", en otrolig plats där världar förvaras i böcker. Hatsumi fanns där dock inte, så Hatsukis letande efter sin stora kärlek fortsätter och hon får fara från bok till bok i jakten.
Cromartie High School (2003)
Takashi Kamiyama har just bytt till Cromartie High, en skola för värstingar. Kamiyama tycks vara den ända på skolan som inte är en värsting, så logiskt sett måste han ju vara den tuffaste i sin klass (logiska förklaringen: bara en riktigt tuff kanin skulle lägga sig bland lejon). Och där börjar denna parodi på varenda tuffing-anime som någonsin skapats, och på sådana som inte ens finns.
Och bäst av allt; Freddie Mercury är med i den!
Var och en väljer vars fyra serier som man sen ser tre avsnitt var av. När man gått genom alla serierna enas man om en av serierna som man vill se vidare på.
Emil fick ett litet undantag dock. Han har inte sett särskilt många anime-serier så han fick välja två filmer istället.
Precis som med film-kvällen är det tärningen som avgör vem som ska börja.
Här kommer serierna tillsammans med en liten och snabb förklaring om dom (länkarna är satta i seriens titel och öppnas i ett nytt fönster)!
Code Geass (2006)
Efter att britterna invaderade Japan byttes landets namn ut till "Area 11". Då en del lärt sig acceptera detta finns det en skara "terrorister" som slåss för att åter igen bli japaner istället för elvor. I ett av slagen mellan britterna och terroristerna hamnar Lelouch, en ung student, i mitten.
I stunden mellan liv och död erbjuder en ung flicka Lelouch sina krafter och han accepterar dom. Med en hunger för hämnd börjar Lelouch planera britternas undergång.
Ghost In The Shell (1995)
Berättelsen talar om för oss hur det kan te sig i framtiden när hjärnor kan bli programmerade och robotar kan skapas för alla tänkbara ändamål. Vad innebär det att vara levande, och hur vet man att någonting verkligen lever och har ett medvetande?
Elfen Lied (2004)
Diclonius, en muterad tvåhornad art av släktet Homo Sapiens är på väg att utvecklas. Nu är flera forskare rädda för att dicloniussläktet ska utplåna människan i sin iver att bli den överlägsna arten. På grund av detta tillfångatas de och förs till ett laboratorium någonstans utanför den japanska kusten för säker förvaring och smärtsamma experiment.
En av de mest våldsamma diclonii är Lucy. Hon lyckas fly från laboratoriet men träffas av ett skott i sista sekunden. När hon spolas upp på en strand gör hon det som personen Nyuu. När hon vaknar upp träffar hon kusinerna Kouta och Yuka som genast hjälper henne. Men kommer dom fortfarande vara så villiga att skydda henne från världens faror när dom får veta hennes sanna jag?
Ghost In The Shell 2 - Innocence (2004)
Den kraftigt cyborgade polisen Batou har just fått en ny partner, nästintill mänskliga Togusa, efter att hans förra partner, major Motoko Kusanagi försvunnit. Tillsammans har dom i uppgift att undersöka en rad mord utförda av så kallade "sexaroids" - kvinnliga robotar skapade för sex.
Yami to Boushi to Hon no Tabibito (2003)
Hatsuki är en high school-elev som lever ensam tillsammans med sin klasskamrat, Hatsumi, som hon är förälskad i. När Hatsumi fyller 16 omringas hon plötsligt av ett grönt sken och försvinner spårlöst framför Hatsukis ögon. Strax därefter introduceras Ken-chan, en liten, fet bebis-kyckling som kan tala. Med Ken-chans hjälp förs Hatsuki till en plats vid namn "the Great Library", en otrolig plats där världar förvaras i böcker. Hatsumi fanns där dock inte, så Hatsukis letande efter sin stora kärlek fortsätter och hon får fara från bok till bok i jakten.
Cromartie High School (2003)
Takashi Kamiyama har just bytt till Cromartie High, en skola för värstingar. Kamiyama tycks vara den ända på skolan som inte är en värsting, så logiskt sett måste han ju vara den tuffaste i sin klass (logiska förklaringen: bara en riktigt tuff kanin skulle lägga sig bland lejon). Och där börjar denna parodi på varenda tuffing-anime som någonsin skapats, och på sådana som inte ens finns.
Och bäst av allt; Freddie Mercury är med i den!
Förändring.
Det finns nu två nya saker på bloggen. Första är att jag lagt till en ny kategori bland informationen jag ger under varje bild, denna heter "Övrigt material" och kommer stanna permanent.
Den andra förändringen är att jag hädanefter kommer länka till musiken jag lyssnar på. Länken leder till Youtube och öppnas i ett nytt fönster. Detta är för den som är intresserad av att höra vad jag lyssnar på på ett snabbare och lättare sätt. Jag länkar inte till varenda en av låtarna, men en till varje band som spelats upp.
Den andra förändringen är att jag hädanefter kommer länka till musiken jag lyssnar på. Länken leder till Youtube och öppnas i ett nytt fönster. Detta är för den som är intresserad av att höra vad jag lyssnar på på ett snabbare och lättare sätt. Jag länkar inte till varenda en av låtarna, men en till varje band som spelats upp.
Önskelista - Böcker.
- The Black Magician, Trudi Canavan (Helst på engelska)
- The Magicians' Guild (Bok 1)
- The Novice (Bok 2)
- The High Lord (Bok 3)
- The Traitor Spy, Trudi Canavan (Helst på engelska)
- The Rogue (Bok 2)
- Age Of The Five, Trudi Canavan (På engelska)
- Voice of the Gods (Bok 3)
- The Magician's Apprentice, Trudi Canavan (Helst på engelska)
- The Legend Of Drizzt - Forgotten Realms, R. A. Salvator (Helst på engelska)
- Homeland (The Dark Elf Trilogy)
- Exile (The Dark Elf Trilogy)
- Sojourn (The Dark Elf Trilogy)
- The Crystal Shard (The Icewind Dale Trilogy)
- Streams of Silver (The Icewind Dale Trilogy)
- The Hafling's Gem (The Icewind Dale Trilogy)
- The Legacy (Legacy of the Drow)
- Starless Night (Legacy of the Drow)
- Siege of Darkness (Legacy of the Drow)
- Passage to Dawn (Legacy of the Drow)
- The Silent Blade (Paths of Darkness)
- Sea of Swords (Paths of Darkness)
- The Empyrean Odyssey, Thomas M. Reid (Helst på engelska)
- Gossamer Plain (Bok 1)
- The Fractured Sky (Bok 2)
- The Crystal Mountain (Bok 3)
- The Song Of The Tears, Ian Irvine (På engelska)
- The Destiny of the Dead (Bok 3)
- Invasion, Dean Koontz
- Trasdockan, Dean Koontz
- Falskt minne, Dean Koontz
- När månen skiner, Dean Koontz
- Hjärtats mörka flod, Dean Koontz
- Project X, Jim Shepard (Helst på engelska)
- Encyklopedia of Mythology, Eric Flaum
- Forntida Religioner, Britt-Mari Näsström
- Emile, Jean-Jacques Rousseau
Önskelista - Filmer.
- 200 Cigarettes
(1999, Risa Bramon Garcia) - 28 Days
(2000, Betty Thomas) - Asterix 12 Stordåd (Svenskt tal)
(1976, René Goscinny, Albert Uderzo, Pierre Watrin) - Asterix och Cleopatra (Svenskt tal)
(1968, René Goscinny, Albert Uderzo, Lee Payant) - Asterix - Galliens hjälte (Svenskt tal)
(1985, Gaëtan Brizzi, Paul Brizzi) - A.I.
(2001, Steven Spielberg) - Anastasia
(1997, Don Bluth) - Apocalypto
(2006, Mel Gibson) - Apt Pupil
(1998, Bryan Singer) - Birds
(1963, Alfred Hitchcock) - Big Fish
(2003, Tim Burton) - Brisby och NIMHs hemlighet (Helst svenskt tal)
(1982, Don Bluth) - Bambi
(1942, Disney) - Battle Royale (Japanskt tal)
(2000, Kinji Fukasaku) - Beach
(2000, Danny Boyle) - Beauty and the beast
(1991, Disney) - Beaches
(1988, Garry Marshall) - Den lilla sjöjungfrun
(1989, Disney) - Devil's Arithmetic
(1999, Donna Deitch) - Dolores Claiborne
(1995, Taylor Hackford) - District 9
(2009, Neill Blomkamp) - Dororo (Japanskt tal)
(2007, Akihiko Shiota) - Death Becomes Her
(1992, Robert Zemeckis) - Evil Dead 1
Evil Dead 2
Evil Dead 3 - Army of darkness
(Sam Raimi) - Frailty
(2001, Bill Paxton) - Fantasia
(1940, Disney) - Finding Nemo (Engelskt tal)
(2003, Andrew Stanton, Lee Unkrich) - FernGully (Svenskt tal)
(1992, Bill Kroyer) - Gladiator
(2000, Ridley Scott) - God's Army (The Prophecy)
(1995, Gregory Widen) - Girl, Interrupted
(1999, James Mangold) - G.I. Jane
(1997, Ridley Scott) - Ginger Snaps 1
Ginger Snaps 3
(2000-2004, John Fawcett, Brett Sullivan, Grant Harvey) - Glasblåsarens barn
(1998, Anders Grönros) - Grave of the Fireflies
(1988, Isao Takahata) - Harry Brown
(2009, Daniel Barber) - Hilary and Jackie
(1998, Anand Tucker) - House of Spirits
(1993, Billie August) - Howl's Moving Castle (Japanskt tal)
(2004, Hayao Miyazaki) - House of 1000 corpses
(2003, Rob Zombie) - Jurassic Park 1
(1993, Steven Spielberg) - Jumanji
(1995, Joe Johnston) - Kikis expressbud (Japanskt tal)
(1989, Hayao Miyazaki) - Legends of the fall
(1994, Edward Zwick) - Labyrinth
(1986, Jim Henson) - Land before time (Svenskt tal, helst)
(1988, Don Bluth) - Mist of Avalon
(2001, Uli Edel) - Mononoke-hime (Japanskt tal)
(1997, Hayao Miyazaki) - Min granne Totoro (Japanskt tal)
(1988, Hayao Miyazaki) - Practical Magic
(1998, Griffin Dunne) - Pans Labyrinth
(2006, Guillermo del Toro) - Pulp Fiction
(1994, Quentin Tarantino) - Pagemaster (Engelskt tal)
(1994, Pixote Hunt, Joe Johnston, Maurice Hunt) - Prozac Nation
(2001, Erik Skjoldbjärg) - Ronja Rövardotter
(1984, Astrid Lindgren) - Switch
(1991, Blake Edwards) - Sweeney Todd
(2007, Tim Burton) - Stargate
(1994, Roland Emmerich) - Sophie Scholl
(2005, Marc Rothemund) - Silent Hill
(2006, Christophe Gans) - Spirited Away (Japanskt tal)
(2001, Hayao Miyazaki) - Samurai X (Japanskt tal)
(1999-2001, Kazuhiro Furuhashi) - Stand by me
(1986, Rob Reiner) - Sleepers
(1996, Barry Levinson) - Steel Magnolias
(1989, Herbert Ross) - The People vs. Larry Flynt
(1996, Milos Forman) - Pontypool
(2009, Bruce McDonald) - The Jacket
(2005, John Maybury) - The Machinist
(2004, Brad Anderson) - The number 23
(2007, Joel Schumacher) - The Others
(2001, Alejandra Amenabar) - Twelve Monkeys
(1995, Terry Gilliam) - This Boys Life
(1993, Michael Caton-Jones) - The World Of Peter Rabbit and Friends
(1992, Beatrix Potter) - The Crusible
(1996, Nicholas Hytner) - The Tommyknockers
(1993, John Power) - The Good Son
(1993, Joseph Ruben) - The Fourth Kind
(2009, Olatunde Osunsanmi) - Tideland
(2005, Terry Gilliam) - Village of the damned
(1995, John Carpenter) - What's love got to do with it
(1993, Brian Gibson) - Willow
(1988, Ron Howard) - Zodiac
(2007, David Fincher) - Zombieland
(2009, Ruben Fleischer)
Förändring.
Som ni kan se i förra inlägget har jag lagt till något nytt som jag tänker försöka hålla kvar i.
Det är tänkt att jag hädanefter ska berätta vad jag använder vid mitt målande så som underlag och färger. Även musiken som jag spelar i samband med mitt skapande. Jag tror starkt på att musik har ett gott inslytande på ens kreativa skapande och därför tycker jag att det hör hemma att berätta vad som lyssnas på varje gång jag lyfter penseln.
Det är tänkt att jag hädanefter ska berätta vad jag använder vid mitt målande så som underlag och färger. Även musiken som jag spelar i samband med mitt skapande. Jag tror starkt på att musik har ett gott inslytande på ens kreativa skapande och därför tycker jag att det hör hemma att berätta vad som lyssnas på varje gång jag lyfter penseln.
Vakna upp, Sverige!
Det är ingen nyhet att klagosångerna är många över att Sverigedemokraterna (SD) kommit in i Riksdagen. Demonstrationer har hållits, grupper har skapats i protest och det är till och med prat om att hålla en omröstning. Detta är vanvettigt!
Vi sträcker på oss och slår stolt på bröstet för vi har demokrati i vårt land. Vi, folket, väljer vem vi vill ska leda vårt land. Alla med svenskt medborgarskap har rätten att själva välja. Detta är rent skitsnack, bevisligen.
Allt prat om att man ska respektera och finna sig i hur valet blev har slängts ut genom fönstret och majoriteten bestämmer nu vem som har rätten att vara i Riksdagen. Minoriteten har inte längre en talan.
Jag, precis som många andra, är missnöjda med att Alliansen återigen kommer styra vårt land, men inte tusan drar vi igång ett så här stort skrik för det. För vi accepterar att dom blev dit-röstade. Fler ville helt enkelt att landet skulle styras av borgare och därmed får vi andra finna oss i det. Så har det alltid varit.
Men nu när SD är med i Riksdagen slängs det ut genom fönstret. Vi ignorerar helt faktumet att en del av befolkningen själva valt dit dom. Deras åsikter har ingen betydelse längre. Demokratin slutade existera.
Det är sorgligt!
Vad som är ännu sorgligare är att alla klagar över att där nu finns ett främlingsfientligt parti med i Riksdagen. Men hur kan man beklaga sig över det, när större delen av Sverige blivit främlingsfientliga sedan valet hölls?
Främlingsfientlighet kommer från det grekiska ordet xenofobi som definieras i elfte upplagan av SAOL som "rädsla för främlingar". Vanligast är att man kopplar ordet med kultur, men ordet går att applicera på andra fall, så som hur Sverige är just nu. SD är främlingarna i det här fallet och större delen av landet räds dom.
Patetiskt!
Aldrig förr har jag sett så mycket dubbelmoral visas öppet och dessutom bli accepterat! Man får plötsligt påstå att man är emot främlingsfientlighet trots att man själv utövar det. Man påstår att det finns demokrati i landet men likväl är det prat om en omröstning bara för att det inte passar alla. Mona Sahlin får prata om att alla är lika värda, men samtidigt påstå att det inte gäller SD. Dubbelt, dubbelt, dubbelt.
Vad som bara gör saken värre är att alla beter sig som små barn! "Vi tänker inte ens ta i SD med en tång", Vänsterpartiets ledare vägrade vara i samma rum som SD's ledare, alla partier i Riksdagen slår undan SD's hand när dom erbjuder samarbete och välvilja. Vuxna ska inte bete sig på det viset!
När jag var liten och gick mina första år i grundskolan såg jag liknande beteende. Den som var annorlunda ignorerades. Det fanns grupperingar och tyckte man inte som dom blev man utfryst. Det är exakt samma sak nu, fast med vuxna människor som påstår sig vara mogna nog att styra ett land. Det är skrämmande att tänka på, att småbarn i vuxnas kläder ska styra våra liv.
Skäms, Sverige, skäms!
Ni påstår att den dagen SD kom in i Riksdagen var landet mörkaste dag. Den dagen var strålande ljus i jämförelse hur dagarna nu ser ut. Ni borde alla skämmas för ert omogna beteende och extrema dubbelmoral!
Hackar sönder filmer: The Mummy (1999)
Vår historia börjar år 1719 före Kristus då farao Seti I upptäcker att hans älskarinna Anck-su-Namun har, ironiskt nog, en affär med hans präst, Imhotep. Faraon valde att måla sin älskarinnas hud med diverse skrift och tecken, så att han skulle direkt upptäcka om hon vänstrade. Här har vi första punkten. Seti är livrädd att hans kvinna ska vara otrogen, så han målar varje centimeter av hennes kropp med färg – men han tillåter att hon går klädd i simpelt nät och ett litet höftskynke... Det ända som täcker hennes bröst är hennes hår. Skryta om vad han får ta på men ingen annan? Det finns bättre sätt att göra det på.
Anck-su-Namun och Imhotep blir påkomna och beslutar därmed att mörda faraon vilket ger dom båda vars ett väldigt otrevligt straff, inklusive Imhoteps undersåtar.
Första som slår mig är faktumet att Anck-su-Namun blir tömd på sina inre organ som placeras i urnor. Detta var väldigt vanligt i forna Egypten. Vad som inte riktigt verkar stämma är att dom inte lindar in henne som är normen. Första gången Imhotep försöker väcka upp henne igen är hon inte inlindad, men andra gången är hon. Varför blev hon det inte första gången?
Här får filmen dock sitt första plus! Man måste ge en applåd för dom bra effekterna. Mycket av det som gjorts i filmen är väldigt välgjort, speciellt med tanke på att den gjordes på 90-talet.
Så, vi förs fram i tiden och får träffa våra tre huvudrollsinnehavare; Rick O'Connell, Evelyn Carnarvon och hennes bror Jonathan. Vi ser en rad dåliga strids-scener fyllda med lama skämt och urusla konversationer. Vi träffar även gruppen Medjai's ledare Ardeth Bay. Skrattretande nog skaffar han sig en mening som han säger 3-4 gånger i början av filmen. Det är exakt samma ord varje gång, med olika tonlägen – men översättningen är olika varje gång.
Man kan lätt störa sig på Jonathan som är en löjlig liten fjant utan någon som helst respekt för dom döda. Filmskaparna verkar också ha missat att mumier är väldigt bräckliga. Han kan leka och slänga med deras kroppsdelar utan att dom går ens lite i sönder. Senare i filmen ser vi hur ett litet slag spränger ett helt huvud till stoft.
Vi ser också att vitt inte blir genomskinligt när det blir blött när Evelyn måste simma i Nilen i sitt vita nattlinne. Och att en väska fylld med diverse vapen kan flyta, när Rick hoppar i sjön med sin speciella väska.
Den långa resan till Hamanutra startar. Vi ser dom resa med hjälp av kameler och vi får oss en del tittar på deras packning där vi inte ser en ända behållare för vätska. Evy borde dessutom må värdelöst då hon reser en hel dag i öknen utan huvudbonad vilket betyder att hon väldigt snabbt får solsting.
Vi har nu hoppat en hel del i filmen, men det är dags för att hitta Imhotep igen. Vi befinner oss utanför templet och får veta att Evy bara tror på det hon kan se och ta på. Hon tror inte på det övernaturliga. Det kan jag köpa till viss del. Men hon kan inte riktigt påstå att hon bara tror på det hon kan se och ta på, när hon är en bibliotekarie som lär sig allt från böckerna hon ständigt släpar runt på. Böcker om arkeologi, som i många fall baserar sina texter på teorier snarare än fakta.
I alla fall, vi går in. En bok hittas och likaså ett lik (Guess who!). På insidan av kistan upptäcker vi att Imhotep har klöst som få. Vilket jag finner väldigt underligt. Först och främst blev han grundligt inlindad. Sen hällde dom sina kära köttätande baggar över honom. Vi lär oss snabbt i den här filmen att dessa kan förtära en hel människa på bara några sekunder. Så hur tusan han kunde riva så otroligt mycket är bortom min kunskap.
Folket lämnar templet när kvällen kommer och när alla sover bestämmer sig Evy för att ”låna” boken som deras motståndare fann. Rick vill veta vad det står i boken när hon öppnat den. Notera att Rick inte kan egyptiska. Likväl bestämmer sig Evy för att läsa texten på sitt originalspråk istället för att bara simpelt översätta den. Dessutom vet varenda kotte, troende eller ej, att man inte ska läsa högt ut en bok som heter något med mörker, natt eller död.
Mumien vaknar i alla fall till liv och hittar sig snabbt sitt första offer som förlorar både sin tunga och sina ögon. Märk nu väl att vi befinner oss mitt inne i ett enormt tempel. På något sätt, undertiden det finns en väldigt elak döing där inne, lyckas dom finna denna stackars karl och hämta ut honom. Vi får inte veta hur, vilket är synd då jag innerligt vill veta hur dom lyckades.
Beni, som du vid det här laget har stött på mer än tillräckligt, visar nu sin otroligt ointelligens helt öppet när han börjar be till diverse gudar. Framför honom står en levande mumie, likväl inser han inte att han kanske borde välja en religion som härstammar från forna Egypten. Han lyckas gissa rätt till slut och blir erbjuden rikedomar i form av guld och smycken som denna pinnsmala mumie lyckas ta fram från ingenstans.
Mumien hämtar fler offer och får tillbaks sina krafter. Förstår fortfarande inte riktigt varför, men tydligen kan han skapa en förbannelse som Gud endast kunde skapa förr. Alla har vi fått höra om Moses och hans kamp och hur Gud straffade Egypten med olika katastrofer. Dessa återupprepas nu, men denna gången är det en forna överpräst i form av en mumie som skapar dom. Förbannelse eller ej, man får inte kraften hos en Gud för det.
Imhotep stjäler Evy och hon måste så klart räddas, vilket dom gör via flygplan. Jonathan och Ardeth tvingas hålla fast i vingarna under resan då det bara finns två säten. Otroligt nog kan dom båda, trots att Jonathan är klen som en fem år gammal unge, hålla sig kvar när flygplanet kör upp och ner-vänt.
Det är nu jag upptäcker hur långt mitt inlägg har blivit och att det bara återstår några få tabbar. Så jag ska vara vänlig mot er och bara snabbt slänga fram dom.
Av någon anledning blir mumiens offer gröna när han suger all livskraft ur dom. Tillsammans med muskler och fett, vilket jag inte riktigt förstått än.
Jag förstår heller inte varför den goda boken har en formel för att väcka dom döda, en sorts magi som alltid blivit klassad som ond då det är respektlöst mot den bortgångne. Och underligt nog så styr Imhotep över liken som Jonathan väcker med formeln. Det logiska vore ju att den som säger formeln bestämmer, och eftersom han först inte sa färdigt den så borde ingen bestämma över dom. Men icke, här bestämmer den onde tills den gode kan komma på vad det står i en bok.
Jag tappar dessutom hakan när jag tänker på personen som designade detta tempel, då han av någon anledning bestämde sig för att slänga in en spak i skattkammaren som får alla tak att sänka sig. ”Man vet aldrig, det kanske behövs en vacker dag”, tänkte väll han och lät det installeras. Och med tanke på att detta är nästan 2000 år FÖRE Kristus så är jag mäkta imponerad hur dom lyckades en skapa en sådan manick!
Slutligen lyfter jag på hatten och bugar för Evy, som under större delen av filmens gång springer runt i klackskor mitt ute i öknen utan några som helst problem! Då är man verkligen otroligt duktig på att gå i skor med klack!
Anck-su-Namun och Imhotep blir påkomna och beslutar därmed att mörda faraon vilket ger dom båda vars ett väldigt otrevligt straff, inklusive Imhoteps undersåtar.
Första som slår mig är faktumet att Anck-su-Namun blir tömd på sina inre organ som placeras i urnor. Detta var väldigt vanligt i forna Egypten. Vad som inte riktigt verkar stämma är att dom inte lindar in henne som är normen. Första gången Imhotep försöker väcka upp henne igen är hon inte inlindad, men andra gången är hon. Varför blev hon det inte första gången?
Här får filmen dock sitt första plus! Man måste ge en applåd för dom bra effekterna. Mycket av det som gjorts i filmen är väldigt välgjort, speciellt med tanke på att den gjordes på 90-talet.
Så, vi förs fram i tiden och får träffa våra tre huvudrollsinnehavare; Rick O'Connell, Evelyn Carnarvon och hennes bror Jonathan. Vi ser en rad dåliga strids-scener fyllda med lama skämt och urusla konversationer. Vi träffar även gruppen Medjai's ledare Ardeth Bay. Skrattretande nog skaffar han sig en mening som han säger 3-4 gånger i början av filmen. Det är exakt samma ord varje gång, med olika tonlägen – men översättningen är olika varje gång.
Man kan lätt störa sig på Jonathan som är en löjlig liten fjant utan någon som helst respekt för dom döda. Filmskaparna verkar också ha missat att mumier är väldigt bräckliga. Han kan leka och slänga med deras kroppsdelar utan att dom går ens lite i sönder. Senare i filmen ser vi hur ett litet slag spränger ett helt huvud till stoft.
Vi ser också att vitt inte blir genomskinligt när det blir blött när Evelyn måste simma i Nilen i sitt vita nattlinne. Och att en väska fylld med diverse vapen kan flyta, när Rick hoppar i sjön med sin speciella väska.
Den långa resan till Hamanutra startar. Vi ser dom resa med hjälp av kameler och vi får oss en del tittar på deras packning där vi inte ser en ända behållare för vätska. Evy borde dessutom må värdelöst då hon reser en hel dag i öknen utan huvudbonad vilket betyder att hon väldigt snabbt får solsting.
Vi har nu hoppat en hel del i filmen, men det är dags för att hitta Imhotep igen. Vi befinner oss utanför templet och får veta att Evy bara tror på det hon kan se och ta på. Hon tror inte på det övernaturliga. Det kan jag köpa till viss del. Men hon kan inte riktigt påstå att hon bara tror på det hon kan se och ta på, när hon är en bibliotekarie som lär sig allt från böckerna hon ständigt släpar runt på. Böcker om arkeologi, som i många fall baserar sina texter på teorier snarare än fakta.
I alla fall, vi går in. En bok hittas och likaså ett lik (Guess who!). På insidan av kistan upptäcker vi att Imhotep har klöst som få. Vilket jag finner väldigt underligt. Först och främst blev han grundligt inlindad. Sen hällde dom sina kära köttätande baggar över honom. Vi lär oss snabbt i den här filmen att dessa kan förtära en hel människa på bara några sekunder. Så hur tusan han kunde riva så otroligt mycket är bortom min kunskap.
Folket lämnar templet när kvällen kommer och när alla sover bestämmer sig Evy för att ”låna” boken som deras motståndare fann. Rick vill veta vad det står i boken när hon öppnat den. Notera att Rick inte kan egyptiska. Likväl bestämmer sig Evy för att läsa texten på sitt originalspråk istället för att bara simpelt översätta den. Dessutom vet varenda kotte, troende eller ej, att man inte ska läsa högt ut en bok som heter något med mörker, natt eller död.
Mumien vaknar i alla fall till liv och hittar sig snabbt sitt första offer som förlorar både sin tunga och sina ögon. Märk nu väl att vi befinner oss mitt inne i ett enormt tempel. På något sätt, undertiden det finns en väldigt elak döing där inne, lyckas dom finna denna stackars karl och hämta ut honom. Vi får inte veta hur, vilket är synd då jag innerligt vill veta hur dom lyckades.
Beni, som du vid det här laget har stött på mer än tillräckligt, visar nu sin otroligt ointelligens helt öppet när han börjar be till diverse gudar. Framför honom står en levande mumie, likväl inser han inte att han kanske borde välja en religion som härstammar från forna Egypten. Han lyckas gissa rätt till slut och blir erbjuden rikedomar i form av guld och smycken som denna pinnsmala mumie lyckas ta fram från ingenstans.
Mumien hämtar fler offer och får tillbaks sina krafter. Förstår fortfarande inte riktigt varför, men tydligen kan han skapa en förbannelse som Gud endast kunde skapa förr. Alla har vi fått höra om Moses och hans kamp och hur Gud straffade Egypten med olika katastrofer. Dessa återupprepas nu, men denna gången är det en forna överpräst i form av en mumie som skapar dom. Förbannelse eller ej, man får inte kraften hos en Gud för det.
Imhotep stjäler Evy och hon måste så klart räddas, vilket dom gör via flygplan. Jonathan och Ardeth tvingas hålla fast i vingarna under resan då det bara finns två säten. Otroligt nog kan dom båda, trots att Jonathan är klen som en fem år gammal unge, hålla sig kvar när flygplanet kör upp och ner-vänt.
Det är nu jag upptäcker hur långt mitt inlägg har blivit och att det bara återstår några få tabbar. Så jag ska vara vänlig mot er och bara snabbt slänga fram dom.
Av någon anledning blir mumiens offer gröna när han suger all livskraft ur dom. Tillsammans med muskler och fett, vilket jag inte riktigt förstått än.
Jag förstår heller inte varför den goda boken har en formel för att väcka dom döda, en sorts magi som alltid blivit klassad som ond då det är respektlöst mot den bortgångne. Och underligt nog så styr Imhotep över liken som Jonathan väcker med formeln. Det logiska vore ju att den som säger formeln bestämmer, och eftersom han först inte sa färdigt den så borde ingen bestämma över dom. Men icke, här bestämmer den onde tills den gode kan komma på vad det står i en bok.
Jag tappar dessutom hakan när jag tänker på personen som designade detta tempel, då han av någon anledning bestämde sig för att slänga in en spak i skattkammaren som får alla tak att sänka sig. ”Man vet aldrig, det kanske behövs en vacker dag”, tänkte väll han och lät det installeras. Och med tanke på att detta är nästan 2000 år FÖRE Kristus så är jag mäkta imponerad hur dom lyckades en skapa en sådan manick!
Slutligen lyfter jag på hatten och bugar för Evy, som under större delen av filmens gång springer runt i klackskor mitt ute i öknen utan några som helst problem! Då är man verkligen otroligt duktig på att gå i skor med klack!
Att röka eller inte - det är frågan.
Dagens insändare i Metro:
Gode gud vad jag är less på alla dessa mot rökning. För det första: tobak har funnits i hundratals år och kommer fortsätta med det minst lika länge. Oavsett vilka konsekvenser som kommer med det. Och med tanke på hur stora summor som företagen tjänar på tobaksförsäljning så är det ännu mindre troligt att det skulle kunna förbjudas.
För det andra: ingen, och jag menar verkligen ingen, har rätten att tala om för en annan människa vad denne ska och inte ska göra. Vi har en fri vilja och den som vill röka ska få lov att göra detta. Det finns en åldersgräns på tobak, vilket är bra. Men när man är gammal nog att få lov att köpa cigaretterna så ska man också få lov att göra det valet. Vad ger dig rätten att beröva dina medmänniskor det?
För det tredje: risken att sjuåringar börjar röka är liten. Anledningen att dina klasskamrater börjar röka är för att dom kommit in i puberteten. När unga gör det påbörjas två saker i deras hjärnor. Först och främst skapas ett enormt sug att få testa på allt. Man börjar finna sig själv och för att kunna göra det måste man prova på det som finns i denna värld. Det är även en av anledningarna till varför unga börjar dricka alkohol trots att åldersgränsen säger att det är förbjudet. Men det måste ju testas ändå. En annan anledning till att unga börjar röka är för att dom är rebeller. Det går hand i hand med puberteten. Dom vill bli självständiga, fatta sina egna beslut. Vilket betyder att om det finns en lag som säger stopp måste denna brytas för brytandets skull. Och med tanke på all uppläxning om hur fel det är att röka så lockar det bara ännu mer att bryta dom.
Det handlar helt och håller om sin personliga utveckling vilket kommer med puberteten. Så att sjuåringar som varken är i trotsåldern eller puberteten skulle börja röka är väldigt osannolikt.
Och anledningen att dina klasskamrater sen fortsätter röka efter den utfört sin lilla rebelliska handling är för att vad dom inte räknade med var hur beroendeframkallande dessa små cancerpinnar är.
Människan är en väldigt arrogant varelse och varenda en tänker 'Jag är inte lika svag som dom andra, jag kommer inte bli beroende och om jag blir det kan jag lätt sluta ändå'. Det är rent skitsnack. Det är inte så lätt som att "bara sluta". Abstinensen är outhärdlig och såvida man inte får rätt motivation kommer man bara misslyckas. Och för varje misslyckande blir beroendet bara värre.
Men du har rätt på en punkt. Ingen bryr sig om texten som står på förpackningarna. Ja, vi alla läser dom och förstår vad det innebär. Men längre än så går det inte. Ända anledningen till att den där lilla rutan finns där är för att företagen måste varna sina kunder för vad som kan hända om dom brukar deras produkter. Genom att göra detta kan dom inte bli stämda senare när konsekvenserna kommer.
Varför tror du att bipacksedlarna till läkemedel är så långa? Att där står hundratals bieffekter som man aldrig känner av? Jo, för att dom inte ska bli stämda fall i fall det en dag skulle komma någon med dessa besvär. För människor älskar skadestånd i form av pengar. Om du får besvär som inte står med i bipacksedeln stämmer du företaget direkt. Så genom att skriva alla tänkbara biverkningar undviker dom alla möjligheter till en stämning.
Se bara på hur det är med snabbmatskedjorna. Hur många har inte stämt Mc Donalds för att dom blivit feta och fått hjärtproblem på grund av deras mat? Om dom sätter dit en varningstext på förpackningarna till deras burgare som berättar om olika konsekvenser deras mat kan ge så kommer dom inte bli stämda längre. För då har dom åtminstone varnat sina kunder och låtit dom välja själv om dom vill ta risken.
Om du hade varit en rökallergiker som besvärades av rökarna hade det varit en sak. Då hade du kunnat säga att du ville förbjuda rökning på vissa specifika platser. Vilket i och för sig redan har gått egenom. Man får inte röka i närheten av busskurer längre, eller på restauranger/barer och flera stora områden har flertalet "Rökning förbjuden!"-skyltar hos sig. Allt för allergikernas skull. Vilket är bra, det är det verkligen. Tråkigt nog respekterar inte alla rökare detta. Men många av oss gör det. Vissa gör som jag och tar det ett steg längre. Jag bryr mig om mina medmänniskor väldigt mycket och vill inte att någon annan ska lida på grund av min last. Så om jag passerar en person på gatan håller jag inne röken i lungorna tills jag passerat denna. Jag ser även till så att jag inte blåser ut röken på någon utan riktar den så gott jag kan åt något annat håll. Passerar jag ett barn förflyttar jag cigaretten så långt bort från barnet som möjligt och kan till och med stiga ut på gatan om trottoaren är trång, så att det inte finns en risk att barnet påverkas. Jag tänder heller inte ciggen direkt utanför butiken utan går en bit därifrån. Samma med om jag står och väntar någonstans så ställer jag mig på en plats där jag min rök inte kommer störa andra.
Det handlar om att ta ansvar. Och så länge rökare gör detta så tycker jag verkligen inte att någon icke-rökare har rätten att försöka förbjuda någonting. Kan vi som rökare visa respekt och göra allt detta för er icke-rökares skull så tycker jag ni bör vara minst lika respektfulla och låta oss styra våra egna liv.
"Stoppa rökning bland de unga
Nu för tiden ser man allt fler som röker bland unga skolbarn. Jag går i sjuan och ungefär 50 procent röker i varje skolklass från typ årskurs 6 och uppåt.
När jag tänker på det här så blir jag förvånad och lite orolig - för hur långt kommer det här att gå? Kommer våra små sjuåringar att börja röka nu? Det står rökning dödar på paketet men hur många tror ni bryr sig?
Jag tycker att man ska förbjuda rökning och göra så att vi får en bättre värld och miljö.
Mot rökning!"
Gode gud vad jag är less på alla dessa mot rökning. För det första: tobak har funnits i hundratals år och kommer fortsätta med det minst lika länge. Oavsett vilka konsekvenser som kommer med det. Och med tanke på hur stora summor som företagen tjänar på tobaksförsäljning så är det ännu mindre troligt att det skulle kunna förbjudas.
För det andra: ingen, och jag menar verkligen ingen, har rätten att tala om för en annan människa vad denne ska och inte ska göra. Vi har en fri vilja och den som vill röka ska få lov att göra detta. Det finns en åldersgräns på tobak, vilket är bra. Men när man är gammal nog att få lov att köpa cigaretterna så ska man också få lov att göra det valet. Vad ger dig rätten att beröva dina medmänniskor det?
För det tredje: risken att sjuåringar börjar röka är liten. Anledningen att dina klasskamrater börjar röka är för att dom kommit in i puberteten. När unga gör det påbörjas två saker i deras hjärnor. Först och främst skapas ett enormt sug att få testa på allt. Man börjar finna sig själv och för att kunna göra det måste man prova på det som finns i denna värld. Det är även en av anledningarna till varför unga börjar dricka alkohol trots att åldersgränsen säger att det är förbjudet. Men det måste ju testas ändå. En annan anledning till att unga börjar röka är för att dom är rebeller. Det går hand i hand med puberteten. Dom vill bli självständiga, fatta sina egna beslut. Vilket betyder att om det finns en lag som säger stopp måste denna brytas för brytandets skull. Och med tanke på all uppläxning om hur fel det är att röka så lockar det bara ännu mer att bryta dom.
Det handlar helt och håller om sin personliga utveckling vilket kommer med puberteten. Så att sjuåringar som varken är i trotsåldern eller puberteten skulle börja röka är väldigt osannolikt.
Och anledningen att dina klasskamrater sen fortsätter röka efter den utfört sin lilla rebelliska handling är för att vad dom inte räknade med var hur beroendeframkallande dessa små cancerpinnar är.
Människan är en väldigt arrogant varelse och varenda en tänker 'Jag är inte lika svag som dom andra, jag kommer inte bli beroende och om jag blir det kan jag lätt sluta ändå'. Det är rent skitsnack. Det är inte så lätt som att "bara sluta". Abstinensen är outhärdlig och såvida man inte får rätt motivation kommer man bara misslyckas. Och för varje misslyckande blir beroendet bara värre.
Men du har rätt på en punkt. Ingen bryr sig om texten som står på förpackningarna. Ja, vi alla läser dom och förstår vad det innebär. Men längre än så går det inte. Ända anledningen till att den där lilla rutan finns där är för att företagen måste varna sina kunder för vad som kan hända om dom brukar deras produkter. Genom att göra detta kan dom inte bli stämda senare när konsekvenserna kommer.
Varför tror du att bipacksedlarna till läkemedel är så långa? Att där står hundratals bieffekter som man aldrig känner av? Jo, för att dom inte ska bli stämda fall i fall det en dag skulle komma någon med dessa besvär. För människor älskar skadestånd i form av pengar. Om du får besvär som inte står med i bipacksedeln stämmer du företaget direkt. Så genom att skriva alla tänkbara biverkningar undviker dom alla möjligheter till en stämning.
Se bara på hur det är med snabbmatskedjorna. Hur många har inte stämt Mc Donalds för att dom blivit feta och fått hjärtproblem på grund av deras mat? Om dom sätter dit en varningstext på förpackningarna till deras burgare som berättar om olika konsekvenser deras mat kan ge så kommer dom inte bli stämda längre. För då har dom åtminstone varnat sina kunder och låtit dom välja själv om dom vill ta risken.
Om du hade varit en rökallergiker som besvärades av rökarna hade det varit en sak. Då hade du kunnat säga att du ville förbjuda rökning på vissa specifika platser. Vilket i och för sig redan har gått egenom. Man får inte röka i närheten av busskurer längre, eller på restauranger/barer och flera stora områden har flertalet "Rökning förbjuden!"-skyltar hos sig. Allt för allergikernas skull. Vilket är bra, det är det verkligen. Tråkigt nog respekterar inte alla rökare detta. Men många av oss gör det. Vissa gör som jag och tar det ett steg längre. Jag bryr mig om mina medmänniskor väldigt mycket och vill inte att någon annan ska lida på grund av min last. Så om jag passerar en person på gatan håller jag inne röken i lungorna tills jag passerat denna. Jag ser även till så att jag inte blåser ut röken på någon utan riktar den så gott jag kan åt något annat håll. Passerar jag ett barn förflyttar jag cigaretten så långt bort från barnet som möjligt och kan till och med stiga ut på gatan om trottoaren är trång, så att det inte finns en risk att barnet påverkas. Jag tänder heller inte ciggen direkt utanför butiken utan går en bit därifrån. Samma med om jag står och väntar någonstans så ställer jag mig på en plats där jag min rök inte kommer störa andra.
Det handlar om att ta ansvar. Och så länge rökare gör detta så tycker jag verkligen inte att någon icke-rökare har rätten att försöka förbjuda någonting. Kan vi som rökare visa respekt och göra allt detta för er icke-rökares skull så tycker jag ni bör vara minst lika respektfulla och låta oss styra våra egna liv.
And... reboot!
En nyhet utan källa nådde denna kväll mina öron. Min ena kusin bor i en av Landskronahems byggnader och fick nyligen informationen att en ny räkning kommer läggas till – vattenräkning.
Inte längre kommer vattnet ingå i hyran så som värmen gör. Utöver den hyra du betalar ska du nu även betala en varierande summa för vattnet beroende på mängden du använder.
Du kommer nu betala samma summa för värme, väggar, tack och golv. En varm låda med andra ord.
Misstolka mig inte, jag förstår var dom kommer ifrån.
För att citera min mor;
”Varför ska 80 åriga Elsa bredvid betala lika mycket som vi när hon duschar två gånger i veckan, medan vi som är flera i ett hem duschar alla en gång om dagen – minst?”Det är inte rättvist att hon betalar för vårt användande, det kan jag hålla med om. Och jag hade inte haft något emot den nya räkningen om dom bara hade sänkt hyran.
Vi betalar 7000 kronor i månaden för vår lägenhet. Dom eldar minimalt under vintern, isoleringen är så värdelös att man känner vinden komma genom fönsterrutorna och folket på fjärde våningen hör mig nya även när jag bor två våningar under. Utöver detta skulle vi då alltså betala ännu mer? Nu har vi inte Landskronahem, men jag tvivlar på att dom är dom ända som kommer sätta in den nya räkningen.
Den andra orsaken bakom den nya räkningen påstås vara för att rädda världen från en säker undergång. Varje år blir grundvattnet mindre och mindre. Det hinner inte skapas nytt vatten i samma hastighet som vi använder det. Så genom att plötsligt ta betalt för den mängd man använder hoppas dom på att folk kommer tänka sig för innan dom startar kranen. Och på så sätt minskas slöseriet. Världen är räddad!
Detta skrattar jag åt. Inte för att det är lustigt utan för att jag blir så trött på detta nya ”rädda jorden”-skiten. Är jag den ända som inte tror att vi kan stoppa det som sker?
Vi tittar långt bak i tiden en stund. Var sägs det att allt startade, om vi bortser från vad religionerna påstår? Det var mörkt och tyst. Det ända som levde här var bakterier och mikroskopiska små ting. Sen satte det igång. Ljus, liv, växtliv. Efterhand som tiden gick skapades större och smartare varelser på planeten. Dinosauriernas tid var kommen!
Men så spolar vi fram lite i tiden. Vad hände då? Jo, naturen och vädret började ändras. Temperaturerna blev högre. Det var varmare än någonsin (global uppvärmning, någon?). Vattnet försvann, dom flesta dog snabbt av uttorkning (senaste ramaskriet i nutiden). Marken rörde på sig. Vissa delar sköts högt medan andra kollapsade (hej jordbävningarna som skakar till exempel Japan). Sen kom vattnet och spolade bort liken (överdriven mängd tsunamis, någon?) följt av en otrolig sänkning i temperaturen (vintern slog till i Skåne, helt plötsligt).
Är jag ensam om att se ett mönster i historien? Är jag den ända som ser att allt detta hänt tidigare fast innan människan kom in i bilden?
Jag tror jorden har sin egen liten klocka som tickar. Den har en viss tid med lugn och ro då raserna får leva fritt och må bra – sen slår klockan 12 och den påbörjar ett nytt varv.
Jag tror inte det finns någon vi kan göra för att stoppa det som sker i dagsläget, för jorden gör det den gjort förr – startar om.
Folk påstår att alla katastrofer vi utsätts för nu är på grund av oss. Vi släpper ut en massa avgaser och avfall, slösar på vatten och tar död på naturen som ger oss syre. Jag tror att det är skitsnack.
Om det finns något människan alltid har behövt så är det en syndabock. Någon att lägga skulden på när saker och ting inte går som det ska. Förr i tiden var djävulen den måltavlan. Han fanns endast för att skrämma folk till att vara lydiga – och för att ta all skit som hände människorna. Tron på övernaturliga krafter är inte lika stark i dagsläget som förr och därmed skyller vi på våra egna djävlar – dom som ”förstör världen”. För inte kan man skapas endast för att dö ut? För det är inte så livet fungerar? Vi föds inte endast för att till slut dö?
Varför är det så svårt att tro att det fungerar likadant fast för hela arten istället för var och en?
Om det är vårt fel att världen håller på att gå under – var det då samma för dinosaurierna? Dom dog också ut av naturkatastrofer ju. Slösade dom också vatten på extra långa duschar?
Dinosaurierna dog ut och jorden startade om från början. Och ur detta skapades nya raser som i sin tur utvecklades precis som dom första varelserna gjorde. Dom började som bakterier och utvecklades till meter höga varelser. Varför är det så svårt att tro att det sker nu med?
Kanske är det så simpelt att människans tid på jorden lider mot sitt slut. Kanske är det dags för oss att dö ut och lämna utrymme för en nyare, bättre och intelligentare ras.
Varför är den mänskliga rasen odödligare än alla andra? Varför ska vi finnas för evigt? Varför är vi så mycket bättre?
Jag har sagt det förr och jag säger det igen; det mänskliga släktet är vidrigt! Vi bara förstör och mördar allt och alla runt omkring oss. Vår intelligens tycks bara bli lägre och lägre för varje generation. Fler och fler barn föds med defekter och utvecklingsstörningar. Vi tycks gå bak i tiden snarare än utvecklas. Vi blir inte bättre, vi blir antingen sämre eller så står vi still och stampar jord.
Jag tycker det är bra om vi dör ut. Så kanske det skapas en ras som är smartare, som vet bättre än att bete sig som oss. Som kanske kan hjälpa jorden i sin egen utveckling snarare än förstöra den. Fram tills den dag det är dags för en ny omstart och den rasen dör ut och lämnar plats åt en annan.
Jag är inte pessimistisk. Det är inte min cyniska sida som styr mina ord denna gång. Det är bara ren och simpel realism blandad med ett accepterande att inget varar för evigt.
Det är väll klart att jag inte vill att mina nära och kära ska lida eller dö. Jag tänker skaffa barn och så klart vill jag att dom ska ha ett så bra liv som möjligt. Men jag tänker inte inbilla mig att jag är stor nog att stoppa något som tydligen kommer naturligt för den värld vi lever i. Även om vi alla nu börjar ändra på våra vanor, utsläpp, förbrukning så kommer världen fortfarande gå under. För historien visar att det är så den gör till slut. Alla har vi en tid på jorden men efter ett antal år är det dags att ge plats åt nästa person. Vi alla växer upp med den kunskapen. Så säg att den nästa i kön inte är den människa som bosätter denna jord just nu? Säg att det är en helt ny art. Vore det så hemskt?
Varför är detta släkte så fast i tankarna att vara för evigt? Varför kan vi inte bara acceptera saker för vad det är och låta det gamla försvinna i dåtiden? Istället klamrar vi oss hårt tag i gamla seder, traditioner och tryggheten i hur det alltid varit.
Människan kan gå med på att tro på en kraft dom inte ser, något okänt, något man inte kan förstå sig på – så som en Gud. Folk anförtror hela deras liv åt något dom inte ens kan vara säkra på finns.
Men när det kommer till något så okänt som vad som kommer efter jordens undergång så blir dom livrädda och vägrar låta det ske, vägrar acceptera det. Plötsligt är det okända inte tryggt längre, det blir plötsligt skrämmande.
Det är dags för oss att bita ihop och låta naturen ha sin egen gång. Sluta försöka kontrollera och stoppa något som du inte kan stoppa. Du är en liten människa som slåss mot naturen själv – inse att du är som en mygga på en långtradares vindruta – ett litet plopp och sen är det inte mer med det.
Hör – förstå – acceptera.
Välkommen till min nya blogg!
Iida Tuomi var mitt namn, jag är 20, snart 21, år gammal och befinner mig nere i härliga Skåneland. Jag ska snart påbörja kursen E-konstskolan Prisma på MKFC i Stockholm, det är en kurs på distans vilket passar mig finfint i smaken!
Jag har ritat så länge jag bara kan minnas. Redan i tidig ålder lärde både min mor och min far mig hur man ritar korrekt. Båda mina föräldrar har hållit på med konst så det var inte helt oväntat att jag drogs in i det med. Redan som 7-åring höll jag på med stilleben och ända sedan dess har jag velat jobba inom området.
Men allt blir inte alltid som man först tänkt sig. När gymnasievalet kom valde jag istället för estet - bild, medieprogrammet i grannstaden Helsingborg. Där fanns, enligt alla andra, större jobb-möjligheter. Jag gick grafisk design under mitt andra år, men slutförde aldrig gymnasieutbildningen av personliga skäl. Nu däremot bryr jag mig inte längre om jobb-möjligheter, jag vill studera konst oavsett vilket.
Drömmen är att i framtiden kunna starta ett eget företag inom formgivning och fotografi. Hela idéen är redan uttänkt ända som saknas är tid, träning och ett namn. Utöver konsten har jag pysslat med fotografi, både att stå bakom och framför kameran. Dock föredrar jag att stå bakom.
Till höger finner ni en länklista till andra av mina sidor, samt min skolas blogg för den som vill se lite närmre på den kurs jag tar. I just den här bloggen är det tänkt att jag ska ladda upp det jag skapar under kursens gång. Jag tar gärna emot konstruktiv kritik då det enligt min mening är en viktig del av ens egen utveckling.
Jag hoppas ni gillar vad ni ser!
Over and out!
Några diverse verk skapade av mig.
